Dutar (dotaar me: dotar; Persian: دوتار, Romanized: dutâr; Russian: Дутар; Tajik: Дутор; Uzbek: Дутор); Uyghur: دۇتار, Romanize: Dutar; Tsãna wã sẽn yaa nana: 都塔尔; Tsãnay sẽn yaa toor-toore: 都塔爾; Pinyin: Dū tǎ ěr; Dungan: Дутар) yaa Irãan buud-goam sẽn tar pʋ-bõon-bi-bi-bõone sẽn be Irã ne Azi tẽn-kɩdgã pʋgẽ. A yʋʋr yita Pɛrs gom-biig ning sẽn dat n yeel tɩ "kẽmb a yiib", a dotar do tār (< du do "kẽmba", a tar tār "kẽm"), baa ne Afgãsmaan tẽnga Herati dutar sẽn tar ketri piig la a naas. Dutar tara nebã wʋsg Tajikistan la Iran soolmẽ wã. B sã n wa yɩɩl, yaa Kiblã sẽn be Zapõ wã Uygur rãmbã n na n wẽed yɩɩl-kãnga, la yaa Tajik rãmbã, Turkmen rãmbã, la Uzbeeks rãmbã n na ne b yɩɩl-bã. B sẽn boond tɩ dombra wã yaa bũmb a taab sẽn be Kazakhstan soolmẽ wã. Dutarã yaa tʋʋm-kãseng sẽn tar yõod wʋsg ne Kɔɔrda rãmbã sẽn be Khorasan wã sʋka. Kùrd nebã sẽn gomd dutar wã, b boond-a lame tɩ bakci (bakhshi), la Azeri wã, b yetame tɩ ashiq. B sẽn da tar b sẽn da segd n maan bũmb ninsã, b ra segd n maana bũmb nins sẽn pa tar yõod ne nebã.

dutar
Subclass oflute Tekre
Country of originIran Tekre
Intangible cultural heritage statusRepresentative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Tekre
Described at URLhttps://ich.unesco.org/en/RL/01492, https://ich.unesco.org/fr/RL/01492, https://ich.unesco.org/es/RL/01492 Tekre
Hornbostel-Sachs classification321.322 Tekre

A Dutar sẽn sɩng yʋʋm 15 soabã pʋgẽ, a yɩɩlã ra yaa b sẽn maan ne b yĩn-kãnga. La Silk Road sẽn wa n yikã poore, b ra rɩkda silk sẽn yi Sɩna wã n yiisd silk-n-tɩrse. Sẽn ta rũndã-rũndã, instrument kẽer ket n tara silk string, la baa ne rẽ, nylon stringã me yaa b sẽn tũnugd ne wã.[1][2][3][4]

A sẽn gomd a to wã yaa sũ-bʋgsem la a sẽn nongã. [Kʋʋn-gʋlsda sẽn dat n togs tɩ ] Pʋʋr-pʋʋr instrumentã sẽn yaa kãseng yaa mitr a yembr bɩ mitr a yiib.

Naoor wʋsgo, b nong n dengda a La Re bɩ a A D, la a bee zĩiga zug me.

UNESCO sẽn gʋlsd bũmb nins sẽn pa tar yõod ne nin-buiidã

tekre
 
Dutar (right) with tanbur in the Horniman museum, London, UK.

Dutar sẽn maand tʋʋm-no-kãsemse la mizik siglgã sẽn naag ne yɩɩl sẽn yit yʋʋm 2021 wã, a paama UNESCO nin-buiidã sẽn pa tar bũmb ning b sẽn tar n kõ wã. mos_Latn ne a ye.[5][6]

Neb nins sẽn yaa neb sẽn tar yõod wʋsg

tekre
  •  
    Front and back views of Dutar
    Haj Ghorban Soleimani
  • Haj Ghorban Soleimani (1920–2008)
  • Turgun Alimatov (1922–2008)
  • Abdurahim Hamidov (1952–2013)
  • Abdurehim Heyit (Uyghur) (1962–)
  • Sanubar Tursun (1971–)
  • Alireza Soleimani (Aliabad, Khorasan)
  • Sultan Reza Bakci (Geliani) (Khorasani)
  • Haj Mohammad Hossein Yeganeh (Khorasani)
  • Abdolghader Afzali(Khorasan, Iran)
  • Aziz Tanha (Korasan, Iran)
  • Saied Tehranizadeh
  • Abd Allah Amini (Khorasani)
  • Zolfaghar Askarian (Khorasani)
  • Gholam Ali Poor Ataa (Khorasani)
  • Aliia Gholi Yeganeh (Turkmen)
  • Osman Mohammadparast (Khaf, Iran)
  • Abdollah Alijani Ardeshir (Tehran, Iran)

Ges-y me

tekre

Sebtiise

tekre
  1. https://shahnameh.netlify.app/dutar.htm
  2. https://instrumap.netlify.app/asia.html
  3. https://stringedinstrumentdatabase.aornis.com/d.htm
  4. https://atlasofpluckedinstruments.com/central_asia.htm
  5. https://ich.unesco.org/en/RL/dutar-making-craftsmanship-and-traditional-music-performing-art-combined-with-singing-01565
  6. https://turkmenportal.com/blog/43855/turkmenistan-poluchil-oficialnoe-podtverzhdenie-yunesko-o-priznanii-obshchechelovecheskoi-cennosti-dutara

Zems-n-taase

tekre