Nigeria (sẽn yaa Nizɛɛr Zĩ-lillã), yaa tẽng sẽn be Afirik tẽn-sʋka. A be Sahel soolmã sẽn be rɩtgẽ wã ne Gine ko-kãsengã sẽn be goabgã sʋka. A ziiga yalem taa kilometr kars 923.769, la a nin-buiidã sõor taa milyõ 230. Nizɛɛr ne Nizɛɛr loee ne taaba, Tchad ne rɩtg-rɩtgo, Kamerõ ne yaang la Benin ne taoore. Nigeria wã yaa tẽng sẽn tara tẽns 36 la tẽnga sẽn yaa tẽn-tẽnga. Nizeri tẽngã sẽn yaa kãseng n yɩɩdã yaa Lagos.[1][2][3]

Nigeria
sovereign state, federal republic, country
Part ofWest Africa Tekre
Inception1 Zĩ-likr kiuugu 1963 Tekre
Native labelNijeriya, Naigeria, Nàìjíríà Tekre
Short name🇳🇬, Nigeria, NG Tekre
Named afterNiger River Tekre
Named byFlora Shaw Tekre
Official languageEnglish Tekre
AnthemNigeria, We Hail Thee Tekre
Cultureculture of Nigeria Tekre
Motto textUnity and Faith, Peace and Progress, Единство и вяра, мир и прогрес, Good people, great nation, Undod a Ffydd, Heddwch a Chynnydd Tekre
ContinentAfrica Tekre
CountryNigeria Tekre
CapitalAbuja Tekre
Located in time zoneUTC+01:00, Africa/Lagos Tekre
Located in or next to body of waterAtlantic Ocean Tekre
Located in/on physical featureWest Africa Tekre
Coordinate location9°0′0″N 8°0′0″E Tekre
Coordinates of easternmost point12°9′51″N 14°40′41″E Tekre
Coordinates of northernmost point13°53′8″N 5°31′47″E Tekre
Coordinates of southernmost point4°16′13″N 6°5′13″E Tekre
Highest pointChappal Waddi Tekre
Lowest pointLagos Island Tekre
Basic form of governmentfederal republic Tekre
Office held by head of statePresident of Nigeria Tekre
Head of stateBola Tinubu Tekre
Office held by head of governmentPresident of Nigeria Tekre
Head of governmentBola Tinubu Tekre
Executive bodyCabinet of Nigeria Tekre
Legislative bodyNational Assembly of Nigeria Tekre
Highest judicial authoritySupreme Court of Nigeria Tekre
Central bankCentral Bank of Nigeria Tekre
Currencynaira Tekre
Shares border withBenin, Niger, Chad, Cameroon, São Tomé and Príncipe Tekre
Driving sideright Tekre
Electrical plug typeBS 1363, BS 546 Tekre
FollowsFederation of Nigeria Tekre
ReplacesFederation of Nigeria Tekre
Studied inNigerian studies Tekre
Official websitehttps://nigeria.gov.ng/ Tekre
HashtagNigeria Tekre
Top-level Internet domain.ng Tekre
Flagflag of Nigeria Tekre
Coat of armscoat of arms of Nigeria Tekre
Has seal, badge, or sigilSeal of the President of Nigeria Tekre
Official symbolCostus spectabilis Tekre
Geography of topicgeography of Nigeria Tekre
Has characteristicpartly free country Tekre
History of topichistory of Nigeria Tekre
Economy of topiceconomy of Nigeria Tekre
Demographics of topicdemographics of Nigeria Tekre
MadhhabMalikism Tekre
Mobile country code621 Tekre
Country calling code+234 Tekre
Trunk prefix0 Tekre
Emergency phone number112, 199 Tekre
GS1 country code615 Tekre
Licence plate codeWAN Tekre
Maritime identification digits657 Tekre
Unicode character🇳🇬 Tekre
Category for honorary citizens of entityQ8942555 Tekre
Category for mapsCategory:Maps of Nigeria Tekre
Map

Nigeria wã yaa tẽng sẽn tar tẽng-n-biis wʋsg sẽn da be tẽng-n-biis sẽn nan ka paam naam n soog-b la b soog-b hal sẽn sɩng ne yʋʋm tusr a yiib soabã sẽn deng a Zezi rogmã. Rũndã-rũndã nin-taoorã yita ne Burkĩna soolmã sẽn kẽes-a nin-buiidã tẽn-gãonga pʋgẽ yʋʋm kob-gĩnd 19 soabã pʋgẽ, la a rɩka a zĩiga sẽn be rũndã-rũndã wã ne a sẽn lagem Nizeriya soolmã sẽn be rɩtg ne Nizeria soolmã sẽn be rɩtg yʋʋmd 1914 ne a Lord Lugard. Britani rãmba lugla goosneerã la no-tũudbã, la b zãad naam sẽn pa tũ ne sor-wilgr sẽn be Nizeri soolmẽ wã. 9] Nizeri wã lebga siglg sẽn tar lohorem sigr kiuug rasem 1 yʋʋm 1960. Tẽngã paama tẽng-n-biig zabr yʋʋmd 1967 n tãag yʋʋmd 1970, tɩ sodaas sẽn yaa wẽnem dãmba la goosneema rãmb sẽn yaa neb sẽn yãk ne demokrasi wã pʋgl taaba, hal tɩ b tõog n paam demokrasi sẽn tar pãnga yʋʋmd 1999 wã. Yʋʋmd 2015 wã, yaa pipi naoor fãa tɩ b pa tõog n lebs n yãk taoor soab ning sẽn yaa taoor soabã ye. [4]

Yaa tẽng sẽn yaa buud toor-toore, tɩ neb sẽn yɩɩd 250 gomd buud-goam 500 sẽn pa wõnd taaba. B fãa yaa buud-goamb toor-toorã. [1] [2] [3] Gʋls-rãmbã sẽn yaa kãsenga yaa Hausa wã sẽn be rɩtgo, Yoruba wã sẽn be goabgẽ wã, la Igbo wã sẽn be kiisgo, tɩ b naag taab n maan neb wʋsg sẽn yɩɩd 60% sẽn be tẽngã pʋgẽ. [4] B yãka buud-gomdã yaa Ingliiz, sẽn na yɩl n sõng tɩ b zemsd ne buud-goama fãa.

Yaa tẽn-bɛd sẽn be Afrika, la tẽn-bɛdã la tẽn-tẽngã sẽn be tẽns a taab pʋsẽ. Yaa tẽn-kãsenga la tẽn-kãnga la tẽn-zẽnga sẽn be tẽnsẽ wã. Yaa tẽnã sẽn yaa tẽn-kãsem n yɩɩd tẽns a taab fãa Afrika. Yaa tẽn a 31 soabã n yaa tẽn-bɛda sẽn yaa kãseng n yɩɩd dũni wã pʋgẽ, la yaa tẽn-bɛɛda sẽn yaa kãsenga n yaa tẽn a 26 soabã sẽn yaa tẽn sẽn yaa kãensa sẽn yaa tẽng-kãsem sẽn yaa yaa tẽng-kaab n-kaagẽ wã.

Etymology

tekre

A Nigéria yʋʋr yii Niger kʋɩlgã sẽn kẽed ne tẽngã zugu. A Brãtã sɛbã sɛbã taoor soab a Flora Shaw n yãk a yʋʋr kãnga yʋʋmd 1897 yʋʋm-vẽk kiuug rasem 8 wã.

A Niger sẽn be be tẽn-kɩrgã pʋgẽ wã yita kʋɩlgã a yembr nengẽ.

Gom-kãng yaa buud-gomd a ye sẽn yit Tuareg yʋʋr sẽn boond t'a egerew n-igerewen sẽn da be tẽn-sʋka pʋga.

Kudemde

tekre

Prehistory

Kainji Dam sẽn yi n tɩgsã wilgame tɩ b ra maanda raos yʋʋm kobs a yiib soabã sẽn deng a Zezi rogmã. Neoliit wakat n kẽng Iron Zĩisã pʋgẽ, b ra pa maand wa b sẽn da yiisd kobs ye. Neb kẽer yeelame tɩ b ra zãmsa b teknoloji wã n kẽngd waagẽ. La nigɛr yʋʋm sẽn zĩnd Niger kʋɩlgã pʋga la logensã pʋga, yaa yʋʋm 800 sẽn deng tɩ b sɩng sãnemã sẽn be tãnga pʋga, la b yaool n wa n sɩng Nile pʋga. Sẽn paase, vaeesg sẽn pa kaoos wilgdame tɩ sã n yaa Sahara soolmẽ wã, b mens n lugl n maan tɩlɛ tɩ b bãng tɩ b ra pa tar pãng n tʋmd ne sãnemã ye.

Nok siglgã ra bee yʋʋmd 1500 sẽn deng Kirist naoore, n tãag yʋʋmd 200 sẽn deng Kirist waoore. A maana bõn-naands sẽn yaa kãsenga, sẽn yaa bũmb nins b sẽn yãt Afrɩka sẽn be Sahara soolmẽ wã wã, la b sẽn maan tɩ b lebg wa b sẽn yãg n dat n bãng tɩ b maan n maan bũmb yʋʋmd 550 sẽn deng a Zezi rogmã, la sẽn tõe n yɩ yʋʋm kobs a wãn sẽn deng rẽ. B ra yãa bãens sẽn wilgd tɩ b ra mi n zãad ne rĩmã n wa n maan wa b sẽn yãtẽ wã.

Early history

The Kano Chronicle wã wilgda pĩnd wẽndẽ pĩnd wẽndẽ sẽn sɩng yʋʋmd 999 soabã sẽn deng Hausa Sahelian tẽngã, la yaa Daura, Hadeija, Kano, Katsina, Zazzau, Rano, la Gobir tẽns a taab sẽn be yʋʋm kob-gĩnd 10 soabã. Yʋʋmd 700 wã sẽn sɩng ne a Islã wã, b pʋdga zĩ-kãng tɩ Sudan bɩ Bilad Al Sudan (Sẽngr: Zũ-zĩis tẽnga). Sẽn mik tɩ nin-kãensã ra kẽeda Afirik Waasgã Arab-Muslimã buud-gomdã pʋgẽ wã, b sɩngame n maand sa-Sahara soolmã koabg n boond-b tɩ Al-Sudan (bil sẽn dat n yeel tɩ "Zemsã") tɩ b getame tɩ b yaa sẽn tar pãng wʋsg ne a Mooslimã dũniyã. Daar a ye la Arabi la Moslem pĩnd wẽndẽ pĩnd wẽndẽ bãngdb la tẽn-digɛtb sẽn wilg tɩ Kanem-Bornu soolmã yaa tẽng ning sẽn da yaa a Zeova siglgã.

Nri soolmã sẽn yaa Igbo nebã soolmã sẽn zĩnd yʋʋm kob-gĩnd 10 soabã pʋgẽ, n kell n zĩnd n tãag a sẽn bas a naamã n bas Britãnsã wã yʋʋmd 1911 wã. A Nri soolmẽ wã, a Eze Nri ra rɩt naam n so, la b getame tɩ Nri tẽngã yaa Igbo buud-goamã siglgã. A Niri la Aguleri, sẽn yitẽ tɩ b naan n naan n naan b buud-gomdã, bee Umeuri buudẽ. B sẽn be n be n get b buud-goama wã, b sẽn lebg n wa n wa n lebg rĩm-dãmb n kõ a Eri wã.

Yaa yʋʋmd 1110 soabã la b sigla b sẽn da boond tɩ Nri soolmã, n ket n beẽ hal tɩ b bas b naam n bas n bas n lʋɩ Brɩtgã nugẽ wã. Nri yaa Eze Nri naam sẽn so, la b getame tɩ Nri tẽnga yaa Igbo buud-gomdã sigr. Nri ne Aguleri, b sẽn boond tɩ Igbo luglg kibsã zĩiga, yaa Umeuri buudã soolmẽ wã. Neb nins sẽn be zakẽ wã sẽn lebg b yagensã, b sẽn lebg n wa n lebg rĩm-dãmb a Eri wã. Afirik Wɛtgã pʋga, b sẽn maan ne b sẽn pa mi b sãnemã n yiisd sãnemã ra yita Igbo-Ukwu, tẽng sẽn be Nri pãn-tusdg pʋgẽ.

Yʋʋm kob-gĩnd 16 soabã pʋgẽ, Pɔrtigli wã sẽn da baood n na n bãngẽ wã n yɩ pipi Europayẽ nebã sẽn sɩngd raag sẽn yaa kãseng n na n yɩg n tʋmd ne Nizɛɛr soolmã neb sẽn be zĩ-kɩrga wã, tɩ b boond tɩ Lagos (tõnd sẽn da boond tɩ Eko) la b sẽn be Calabar soolmã sẽn be Slave Coast wã.

B sẽn da boond tɩ Bonni mogrã, yaa Afirik Wɛtgã soolmẽ wã sẽn da yaa tẽn-kãseng n da tol n tʋmd yembse.

Sẽn paase, b ra yaa yembd sẽn kẽed n kẽed n kẽng n kẽng n tɩ kẽes b yembdo. B ra leb n kẽesda yembd sẽn be n kẽng n kẽedẽ wã n tɩ kẽes-b yembdo.

Sẽn kẽed ne tẽn-kãsems nins sẽn da yaa yembd raabd tẽns nins sẽn da kẽesd b toog Atlantik soolmẽ wã, kẽer ra tara taab ne Edo soolmã sẽn be rɩtgẽ wã, Oyo soolmã sẽn yaa zĩ-wɛdgẽ wã, la Aro soolmã sẽn zĩnd zĩ-gõon-sɩdgã. [40][41] Bɛn soolmã tõogame yʋʋm kobs 15 la 19 sʋka.

Yaa yʋʋmd 1700 wã saabẽ la yʋʋmd 1800 wã sɩngrẽ la a Oyo sẽn da be a soolmẽ wã, a sɩngame n sɩng n be Nizɛɛr tẽnsẽ n kẽng rũndã-rũndã Togo wã.

Sẽn kolg-a yaa Hausa tẽnga la tẽnga sẽn pa tol n be ne taaba, la Burnu soolmã sẽn wa n wa n boogã kɩtame tɩ Fulani nebã paam n kẽ tẽng-kãng pʋgẽ.

Yʋʋm kobs 19 soabã sɩngrẽ, Usman dan Fodio maana zihad sẽn tõogd Hausa soolmã, n lugl Sokoto kalifã.

A sẽn da pa tar koom-koglgã n na n kẽng n tɩ kẽ zĩ-kãng n tɩ kẽed zĩ-kãng, a kẽnga zĩ-dʋʋgẽ n zab n zab n tõog n deeg Oyo soolmã (tũusgẽ wã yaa Kwara) zĩis wʋsgo, n kẽng Yoruba tẽng sẽn boond tɩ Ibadan wã n ta Atlantik ko-kãsengã.

Sultã wã tʋma a amir dãmb tɩ b na n kɩt tɩ b tõog n dɩ naam tẽns nins b sẽn deegã zugu, la b paas a Islã siglgã; a amir dãmbã me lebga arzɛk la pãng wʋsg ne raab la yembrã.

Tʋmlaag tʋʋm ra yaa wʋsgo, sẽn yɩɩd fãa siglgã pʋgẽ. [1] Yʋʋmd 1903 wã, a sẽn wa n kaoog n lebg Erop soolmã, a Sokoto soolmã ra yaa Afirik soolmã sẽn deng koloni wã sẽn yaa kãsenga. [2]

Yaa noy sẽn da toeemda (Atlantã yembd raab sẽn da yaa to-to wã zabr zabr sẽn da gɩdg yʋʋmd 1807) la bũmb sẽn da kɩtd tɩ b ra baood tɩ b maan politik la b raabo) n kɩt tɩ tẽns wʋsg sẽn be Erɔp wã deeg tɩ b ra rɩtg n bɩɩgd koodã sẽn yaa wʋsg wa b sẽn dɩt n dɩt n kõ b sẽn na n dɩt b rɩɩbã.

Sẽn paase, b ra tara zu-loees wʋsg n na n maan tɩ b tõog n yiisd burkĩna zu-loeesã, n paas b sẽn da tʋmd ne burkĩna wã.

A John Clarkson sẽn da yaa tãb-soab-soaba n lugl-a Etazĩni sẽn wa n na n tɩ paam yembs nins a Britãni wã sẽn yiis-a wã, n tɩ kẽes-b b nugẽ wã, kɩtame tɩ b tall yembs nins b sẽn fãagã n kẽng Afirik Wɛtgã soolmẽ wã.

[5]Sebtiise

tekre
  1. http://www.ethnologue.com/show_country.asp?name=ng
  2. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/nigeria/
  3. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/nigeria
  4. https://www.worldcat.org/oclc/707092916
  5. https://www.reuters.com/article/us-nigeria-election-idUSKBN0MR0VN20150331